JANUARI.
Nu hade jag sista terminen kvar på min utbildning till florist. Vi hade ett begravningsprojekt och jag gjorde det jag blev mest nöjd med under hela utbildningen, en vegetativ kistdekoration som skulle påminna om en skogsdunge.

Jag beskökte Dubai för första (och sista?) gången. Tyckte ändå det var helt okej då min kropp ville ha sol & bad,  även om man mestadels behöver åka taxi överallt mellan saker. Kändes inte enbart som betong och stad. Däremot finns det saker som jag kan känna i efterhand som man inte bör stödja genom att åka dit så det blir nog enda gången jag åkte dit.

FEBRUARI.
Då tog jag med mig väskan och åkte till Rom. Minns att det var över 20 grader redan då och jag satt på uteservering i linne. Otroligt skönt redan i februari att få en liten försmak av vår ♥ Tog även tåget till Florens, där hade jag aldrig varit innan. Minns att jag åt en otroligt god laxpasta på ett torg och att det blommade superfina anemoner på gräsmattan vid Boboli gardens :)

Eftersom det inte kom snö till jul så smällde det ju såklart till med rejält med snö. Minns att jag ändå, trots ständig snöångest, tyckte det var ganska så fint ändå när det väl la sig på träden utanför :)

MARS.
Här började solen komma tillbaka. Den där skarpa marssolen som man stundtals kunde sitta ute i och fika. En del träd började redan blomma och hela mitt hjärta blev lyckligt. Minns att jag som vanligt började plantera alla sticklingar jag tagit under hösten. Började planera balkongen inför våren. Det är en härlig tid när man får en känsla av vår ♥

APRIL.
Jag fortsatte med växterna här hemma. Alla fönster svämmade över av småkrukor och vaser.

Jag började jobba lite helger hos Sandra på Pom Pom. Hon hade otroligt fina blommor inne hela tiden så det var väldigt tacksamt när man ville göra fina buketter :) Denna minns jag att jag blev väldigt nöjd med.

Årets rosépremiär ägde rum på balkongen. Man började kunna sitta ute lite på kvällarna och mysa. Det här är den absolut bästa tiden på året, när allt är nytt.

Färdigbakad florist och det firades ju såklart! :) Skulle sakna klassen massor, många fantastiska människor. Fick en vän för livet i Johanna, kommer alltid vara glad att våra vägar korsades genom utbildningen! ♥ Dig.

MAJ.
Jag besökte ett blommande New York för första gången. I början förstod jag inte alls vad alla var så kära i, men i slutet av resan ville jag inte åka hem, jag var fast ♥ SAS hade strejk så vi blev kvar några dagar extra, helt okej! :)

JUNI.
Jag var tillbaka på Nordea igen efter många år. Den här gången jobbade jag med kravprocessen. Mycket att lära mig och minns att jag tyckte det var superjobbigt för det var väldans svåra saker och väldigt stora beslut gentemot företag. Fick lite ångest av det men lärde mig väl till slut ändå. Träffade Mika och vi hade väldans roligt även om vi jobbade sommar :)

Jag satt utanför en mack vid Thorildsplan, pratade med mamma och hon avslutade vårt samtal med att säga att senaste mammografin visat på något främmande och att hon var kallad att komma tillbaka genast. Väldigt jobbig tid efter alla prover var tagna då vi inte visste om det var cancer, jag skrev då:

”Bara att snudda vid själva tanken på att min mamma skulle bli sjuk i cancer gör mig illamående. Min starka fina mammis. Tankar swishar förbi där jag tänker på det värsta i några sekunder. Bryter till hopp, tvingar mig själv att tänka hoppfullt, faller ner i oro och förtvivlan. Panik. Vill ju att hon har hoppet uppe och inte oroar sig i onödan till vi vet mer. Förstår om hon oroar sig, för det gör jag. Oroar ihjäl mig snart. Vill veta men ändå inte. Vet inte hur jag skulle orka med ett sånt besked.”

JULI.

”Skriver till henne som svar i ett sms; ”Få inte panik OM dom är maligna. Finns som sagt superbra chanser till att bli helt frisk idag. Även om jag förstår oron. Kan ju vara godartat med”. Kan inte göra annat mamma. Förlåt. Jag är livrädd. Sitter och lipar i panik här i köket. Vill inte vika mig och bekräfta din oro.

Försöker intala mig själv att det ändå KAN finnas en chans att det inte är cancer, för chansen finns fortfarande till svaret kommer nästa vecka. Kommer aldrig gnälla någonsin igen, bara det visar sig vara godartat. Fan. Aldrig varit så här rädd.”

Efter det kraschade jag totalt, men var tvungen att fortsätta med livet, gå till jobbet, ta hand om barn. Samtidigt som jag dog inuti. Aldrig känt såna känslor i hela mitt liv som då. Varit med om jobbiga saker i livet, men den 10 juli, då jag följde med mamma till läkaren och hon fick beskedet om att hon har cancer, drev fram saker i mig som kändes utomkroppsliga. Jag blev först inte ledsen utan OTROLIGT arg. Hela kroppen värkte. Oron åt upp mig. Sorgen. Min mamma..

AUGUSTI.
Jag fyllde i en intresseanmälan att veta mer om en utbildning jag trodde var ouppnåelig, grafisk design & reklam. En utbildning alla mina vänner hela tiden sagt att jag MÅSTE besöka. Rektorn ringde efter knappt en timme och bad mig skicka in arbetsprover till honom vilket jag gjorde. Dagen efter blev jag inkallad på intervju. Sen var det några dagars väntan innan jag fick besked om att jag kommit in! Skulle livet få vara lite lite fint nu eller?

Hade supersvårt att hitta kreativiteten eftersom jag mådde så otroligt dåligt både över mammas cancer men också att Emma började bli riktigt dålig nu. Ville bara sjukskriva mig och grina hela dagarna men det hade jag inte tid med, jag hade ju fått världens chans med denna utbildning? Det var en jobbig start att försöka hänga med men samtidigt vara helt förstörd inombords..

SEPTEMBER.
Dagen innan min födelsedag, 2 september, skrev jag följande:

”I eftermiddags efter en lång kamp så orkade Emmis lilla kropp inte mer. Hon somnade in med sin hand i min, omgiven av enormt mycket kärlek. Tack snälla M & M för att ni mitt i all den bottenlösa sorgen även tröstade mig under tiden Emmis gick vidare in i evigheten. Ni har för alltid mitt stöd och min hjälp.”

Efter år tillsammans, kämpande, mellan hopp & förtvivlan fanns inte lilla Emma mer. Trodde aldrig den dagen skulle komma.

18 september var Emmas begravning. Jag hade fått den stora äran att göra några dekorationer till henne, bland annat den urnan vilade i. Svåra känslor att hantera under ceremonin, kändes som mitt huvud skulle sprängas av tårarna..

OKTOBER.
Mamma hade börjat med cellgifter och jag klippte av hennes hår. Nu bestämde jag att det inte fanns något annat val än att spöa den här jävla cancern. Vi provade peruker tillsammans men mamma valde ändå till slut att köra på turban istället, perukerna såg så otroligt fejk ut.

Minns att oktober var ganska fin, solig och ganska varm. Promenerade till skolan nästan varje dag för det fortfarande var så himla fint väder. Sånt gillar jag ju :)

NOVEMBER.
Jobbade stenhårt på att komma in i programmen vi använder i skolan. Började nöta Illustrator och kom en liten liten bit på vägen i alla fall och började förstå hur programmet var uppbyggt i olika banor.

DECEMBER.
Ja, vi är ju i December just nu så det blir kanske en liten upprepning då detta precis bloggats om.. ;) Då åkte jag i alla fall tillbaka till New York igen, hade en superresa!

Jag har känt mig kreativ den här månaden, både fotografiskt och grafiskt. Under December kändes det som jag fick tillbaka lite livsglädje och kan se fram emot 2020, känns som det året har mycket bra att ge! Tror på nästa år ♥ Kommer bland annat köpa en ny egen lägenhet :) o det känns pirrigt och stort att flytta. Mitt liv kommer se annorlunda ut nästa år.

Ser fram emot att lämna ett riktigt skitår och gå in i nästa! :)

Januari – Året började på Mauritius under två veckor. Ganska skönt att få ett break från det mörka Sverige.

Februari – Då kom snön med full kraft och täckte hela stan. Klassiskt då man börjar tro att våren kanske är runt hörnet snart ;)

Mars – Kom in på floristutbildningen som jag sökt. Hade sökt olika skolor under flertal tillfällen men kom in nu, så kul och välbehövt! En paus efter många år av vantrivsel med mitt fd yrke.

April – Nu var det superhärligt, varmt, nästan sommar redan. Var tog våren vägen? Början på en av dom varmaste somrarna i hela mitt liv. Älskade alla träd och buskar extra högt som blommade, för mig brukar alltid våren göra ont annars. Underbart!

Maj – Sommaren var ju redan här. Högsommar! Många härliga utekvällar uppe på Sthlm under stjärnorna, parkhäng i Vitan, badade för första gången, det var så varmt att man kunde ligga kvar och faktiskt bada, inte bara ta ett snabbt dopp! :)

Juni – Jag fick äntligen se Beyonce! Så himla bra konsert! Många utekvällar på uteserveringar med vänner. Ute på landet och badade. Sommaren och sommarlovet närmade sig.

Resten av året kommer i ett senare inlägg ♥

Godmorgon godingarna!

Det känns så märkligt att skriva som vanligt på ett tangentbord, har nämligen kapat av mina superlånga naglar. Ska se hur jag trivs med det eller om dom får växa ut under våren igen.. Just nu känns det som jag har kapat en del av mina fingrar ;)

Jag tänkte kicka igång en liten årsresumé. Tänker alltid att jag haft ett lite bättre år förra året till jag verkligen sätter mig för att kika igenom bloggen under året som gått. Tror jag varit med om ganska mycket fint även detta år nämligen. Here we go..

Nyss hemkommen från Puerto Rico, solen, stränderna och djungeln, jag hade någon slags ny energi.

Januari, jag bodde i början av året fortfarande kvar i min lilla lägenhet på Kungsholmen. Även om den var liten så älskade jag den ändå, bortsett från att den inte låg på söder där mitt hjärta finns. Minns att jag mös mycket med tända ljus, mysiga middagar och långa helgfrukostar. Även barnen älskade denna lägenhet.

Det känns som Februari var en unn-månad. Många matbilder, någon hotellnatt och lite häng med folk på restauranger runt om i stan. Precis som jag vill ha det med andra ord :)

Längtade som vanligt efter våren men det var ju ändå en liten stund kvar..

I mars började det kännas som man kunde känna våren börja komma. Solen sken en hel del och det blev en del utefikande. Gick varje söndag i mars för att äta bagels på bagelstället bakom skrapan här på söder. Nästan alla söndagar var det sol minns jag så vi satt ute.

Vi köpte lägenhet och började planera inför flytten som skulle ske i juni. Mycket skulle införskaffas och en del skulle sorteras ut sen förut. Vi skulle för första gången bo ihop även om vi bott hos varandra mer eller mindre fast i varsina egna lägenheter. Minns att jag gick mycket på second hand, hittade massor av fina saker som jag ville ta med mig till nya lägenheten, skålar, tallrikar, prydnadsprylar och annat.

Apansson fyllde 9 år och kändes superstor helt plötsligt, nästa gång skulle hon fylla tvåsiffrigt!

Det var en härlig månad!

Med april kom mina favvoblommor, pionerna. Det är något speciellt när dom första syns i butikerna tycker jag, då är sommaren inte långt borta :) Köpte såklart hem en hel del pioner under april månad.

April var även månaden då jag sålde min lägenhet. Det kändes skönt att ha fått den såld minns jag då vi hade köpt innan vi sålde. Tror lägenheten blev någon sorts övernattningslägenhet för en som jobbar lite här i Stockholm då och då. Vi spenderade den mesta av tiden hemma hos P för han hade inte börjat packa än. Min lägenhet var redan nedpackad och klar för utflytt.

I april skulle även en av dom läskigaste saker jag och Apis varit med om inträffa. Jag hade precis kommit för att hämta Apis i skolan då jag möter hennes pappa utanför, undrar om han tagit fel på dag när han svarar att han ska på utvecklingssamtal. Jag sa att jag och Apansson hade lite brådis för vi skulle in till Åhléns city för att köpa lite vårkläder. Pappa B säger då att ”- Åh nej, du slipper inte, kom nu..” varpå jag och Apis följer med upp på utvecklingssamtalet. När vi kommer ut har jag massor av missade samtal och sms. Ringer upp min syster som inte svarar. Kollar nyheterna på telefonen och läser om att en lastbil kört ner längs med hela Drottninggatan och avslutat sin färd rakt in i ett skyltfönster på Åhléns city. Pappa B kör oss till en buss som går för det var avspärrningar överallt. Kommer upp med bussen till Zinkensdamm, där sitter folk och gråter, Apansson får panik och börjar gråta när någon skriker ”- DET SKJUTS VID FRIDHEMSPLAN!!!”, det var just dit vi var på väg för att ta oss hem. Jag fick också panik och vi slängde oss av. Folk gick runt överallt på gatorna och såg sig om, några sprang. Den känslan att inte veta hur omfattande, och var nästa sak skulle ske, gjorde att även jag fick panik. Vi tog bakgator hem till P istället. När vi väl var inne i lägenheten bröt både jag och Apis ihop och storgrät, kramades och försökte ringa alla vi kände för att se om dom var okej och även meddela att även vi var. Maktlösheten att inte kunna skydda sitt barn om något skulle hänt där och då är bland det läskigaste känslor jag känt. Någon dag efter gick vi ner och lämnade blommor och ett kort som Apis skrivit till en polis. Stan hade aldrig känts så öde och tyst förut.

Nu hade Maj äntligen kommit, min månad på året. Allt blommade, även jag! Många mysiga promenader på kvällarna efter jobbet, hängde nere vid Tanto, promenerade längs med vattnet och hängde på P’s balkong hela tiden. Söder började vakna till liv och snart var det dags att flytta in!

Vi hade picknick med barnen mer än vi åt hemma, styrde ihop med kompisar men även själva.

Maj var mestadels en varm månad. Kändes som sommar redan då.

Juni, nu var sommaren här! Vi flyttade in i lägenheten, det jag älskade mest på en gång var balkongen, där ute hängde jag hela tiden efter jobbet till solen gick ner.

Juni var även månaden där jag skulle få besöka Amalfikusten i Italien, ett av mina drömresmål här i livet! Vi tog med oss Apansson bara då Lillmyran hellre ville var hemma i Sverige hos sin farmor på Öland. Bilade ner från Rom till Positano. Jag minns hur åksjuk jag var när vi väl kom fram till hotellet, mådde så illa så hela världen gungade, serpentinvägarna gör sitt.. ;) Dagen efter vaknade jag och öppnade upp gardinerna vid balkongdörren, VILKEN UTSIKT! Minns att jag tänkte att det här inte kan vara sant och att jag antagligen aldrig kommer äta en frukost till i hela mitt liv med en utsikten, haha.. :) Väldigt fint väder hela vår vistelse, speciellt dagen på Capri, varmt och så skönt! Dit vill jag åka igen, en otroligt vacker ö. Jag tror Apansson fick ett minne för livet med den här resan, hon pratar fortfarande stolt om att hon varit i Italien så fort det kommer på tal ♥

I Juli besökte jag Köpenhamn tillsammans med en kompis. Det var verkligen en resa som skulle få mig att leva upp lite! Vi cyklade runt i Köpenhamn, besökte Christiania för första gången, käkade lite vid Nyhavn, åkte ut till Själlands udde och badade en hel dag, gick på olika barer och besökte även botaniska trädgården. Jag hade verkligen så himla roligt på den här resan, kände till och med ett sånt där livspirr i bröstet minns jag när vi susade längs vägen från Själlands udde i vår cab, ni vet när det pirrar till och känns lite som att ”det är så himla skönt att leva”. Fint minne ♥

Minns att jag varit jagad av jobbet mer eller mindre hela sommaren men någon gång i Augusti precis innan jag skulle börja jobba efter semestern hände något i mig. Kände någonstans att jag fick nog. Hade nog redan långsamt bestämt mig över sommaren att det inte var så jag ville leva mitt liv, jag ville göra något annat. Försökte ändå slappna av och åka till landet på kvällarna, basta och vägra sommarens avslut.

Köpte en cykel för jag fått sån himla lust att cykla efter resan till Köpenhamn. Det var första gången i livet jag köpte en ny cykel med exakt den utrustning jag ville ha. Den har använts flitigt ända fram till för en vecka sedan (december).

Barnen och jag hängde mycket ute på Niklas landställe tillsammans med hans barn. Dom gick jättebra ihop och det var kul att se barnen ha så roligt! Vi styrde upp spontankräftskiva, åkte båt, lekte hemma hos varandra och hade det gött. Barnen hade hittat några fina nya vänner :)

I augusti bestämde jag mig för att ta hand om lille Astor, ångrar det inte en sekund även om jag inte skulle ha tre katter igen utan bara två.. Så kan det gå.

Jag fick den fina nyheten att jag ska bli moster igen! Lilla My skulle få en lillasyster och mina barn en till efterlängtad kusin ♥

Nu hade min månad kommit, månaden då jag fyllde 32 år, September.

I September plockade jag solrosor för första gången i mitt liv ute på ett fält. Åkte mycket båt, körde båt och såg till att verkligen förlänga sommaren jag krampaktigt inte ville släppa taget om, vägrade hösten.

Jag sa upp mig när Oktober kom. Hade bestämt mig för att söka jobb som jag ville syssla med och kunde inte ta mer kaos hos den arbetsgivare jag hade, hade redan försökt var kaospilot där i över tre år.

Reste iväg till Barcelona och Sitges för första gången i mitt liv. Det var skönt att få lite värme nu när hösten kommit till sverige. Sitta nere vid stranden med en smoothie i handen och låta solen värma ansiktet kändes helt priceless då.

När November kom så började jag skära ner lite på tempot, tänkte att det var dags att ta hand om sig själv lite. Började gå i KBT, ändra en del saker i mitt liv som kändes som att det tog mer än det gav. Kände mig energilös och trött. Det hade varit en tung höst på många sätt privat med mycket som hänt och fortfarande hände hela tiden, kändes inte som allt ont skulle ta slut någon gång.

Första snön kom och det kändes ändå helt okej att det kom lite ljus under dagarna.

Nu hade årets sista månad redan kommit, December. Fortfarande hände en del saker och jag kunde inte riktigt få ro. Försökte pynta hemma inför jul men stressen att massor av andra saker hängde över mig gjorde att jag ändå kände mig lite stressad.

Sa hejdå till en fin människa som inte längre finns hos oss, kände åter igen hur skört livet är och påmindes verkligen om att leva, att små saker inte får spela för stor roll i ens liv för att det här är det liv jag har, just nu, inte sen.

När jag ser tillbaka på det här året så har det såklart mestadels varit väldigt fint och bra! En del tråkiga saker har hänt men någonstans måste man väl sätta punk och gå vidare för att inte förbittras. Nästa år är jag övertygad om att det kommer bli bra, förhoppningsvis mindre kaos runt saker och jag kommer ta med mig en hel del självinsikter och en tro på en nystart starkare än någonsin. Det här året som var kändes som förändringarnas år, det kommer bli bra ♥

Juli.

Vilken ynnest att få ha en sån otrolig juli månad. Jag besökte Skåne, Köpenhamn, Dalarna, Palermo och Taormina, åkte ut på landet. En helt otrolig semester som kommer gå till historien som en av dom bästa någonsin, det är jag helt säker på. Så tacksam över alla fina minnen denna månad <3 Minns hur bra jag mådde! Åh..

Augusti.

Hösten var här.. eller? Nä, sommaren höll sig kvar, värmen låg över stan och det blev många mysiga stunder ute, middagar, en drink, promenader, fest och picknick-middag med barnen på bryggorna under kvällarna.

September.

En romantisk resa till Rom (första gången jag var där!), en liten fyraåring som fyllde fem, en sommarvärme som vägrade (med all rätt!) att ge upp, därav mycket fika efter skola och föris, läsa läxor utomhus, ännu mer bryggpicknick, kvällar på gården då vi spelade boll och åt pannkakor, nånstans där mitt i allt fyllde jag 31 år också.

Oktober.

I oktober var jag både kräksjuk och tappade rösten med feber som följd. Helt ärligt ingen månad att minnas speciellt mycket under. Av bilderna att tyda verkar jag druckit kopiösa mängder té och mumsat på annat gott ca hela tiden.. ;)

November.

Måndagarna var outtalade mysmåndagar med lite extra lyxig middag och mys helt enkelt, speciellt måndagarna då barnen kom hem! Jag åkte till Örebro över allhelgona, badade på äventyrsbad och bara hade det härligt med barnen hela helgen, dom pratar fortfarande om badet <3

December.

Sista månaden på året avslutades med bravur! Resan till San Juan och Vieques – Puerto Rico, vackraste stället jag varit på i hela mitt liv, kul resa som inte ”bara” var sol & bad utan lite djungeläventyr, snorkling och annat spännande! Kommer alltid alltid minnas den stjärnklara bäcksvarta kvällen ute i en kanot på sjön, åh.. Filmiskt. Sen rullade månaden på utav bara den, till sist var det jul och nyår. Träffat lite kompisar och haft mig.

För att sammanfatta året 2016.. Det var året då jag reste mycket och fick se fantastiska delar av vår värld, året då det hemskaste som hänt mig har hänt, året då jag fått nya vänner för livet, tagit upp kontakten med gamla vänner, året då jag grät på Ullevi av lycka över att se Håkan live, året då jag och mina tjejer kört solo och är så stolt över att jonglera med vardagsbestyren själv. Vilket fantastiskt år ändå! Blivit mer hårdhudad helt klart men ändå mycket mer erfaren. Insett att jag är en stark jävla kvinna! ”Din tid kommer” med Håkan är årets låt som jag fortfarande kan bli gråtig i ögonen av lycka för.

Nu kör vi 2017!