S T O R I E S B Y M E

DAGARNA SMÅFOLKET

9 ÅR

Kalas-lördag!

Imorn fyller Apansson 9 år. Vi tjuvstartade med att fira henne hemma hos mig idag istället då hon ikväll skulle åka till fjällen med sin pappa + familj. Hon fick massor av fina saker. Av mig & P fick hon en sån Tinitell (armbandstelefon) så vi kan hålla kontakten varje dag när hon är hos sin pappa.

Det blir det 15 grader och sol i Stockholm imorn, hej våren! Planerna är att åka motorcykel och gå på lägenhetsvisning.

Ha en mysig lördagskväll!

SMÅFOLKET TANKAR

ATT VARA MAMMA IDAG

Pratade med en vän igår om samvete man SKA ha som mamma.

Båda är ensamstående mammor till våra barn. Hennes dotter är vuxen idag till skillnad från mina.

Jag pratade om att jag känner mig så konstig som inte, likt många andra mammor, saknar ihjäääääääl mig efter barnen varannan vecka. Klart jag saknar dom massor och älskar att hämta hem dom mina måndagar, handlar inte om det, men jag njuter även av att ha min egen tid andra veckan. Vi pratade om att det faktiskt är ologiskt att lägga ner hela sitt liv och tid veckan utan barn för att bara sitta och sakna barnen. Jag litar på att mina barn har det bra hos sina pappor och ser verkligen inte varför dom skulle ha det mycket bättre hos mig? Det är ju deras andra förälder! Klart det inte går någon nöd på mina barn att vara hemma hos sina pappor som är jättebra med sina döttrar.

Sen pratade vi om allt skuldbeläggande både vården och andra medmänniskor ägnar sig åt gällande mammor. Ni som följt min blogg ett bra tag har säkert läst lite om detta innan men för er som är hyfsat nya kan jag ta storyn igen. När jag fick Apis var jag 22 år, jag tyckte inte alls det kändes naturligt att amma, det var snarare starkt ångestframkallande för mig då hon hade kolik, inte fick i sig tillräckligt med mat då hon inte hade ro att äta, o jag blev en ledsen, trött och en förstörd förstagångsförälder. BVC vägrade respektera mitt beslut om att lägga av med amningen och skickade istället iväg mig på amningsskola (!!). Den bestod av ett rum med fullt av vårdpersonal som skulle se hur min amningsteknik såg ut. Fy, så förnedrande kan jag känna idag, det vore en helt annan sak om jag bett om det själv men det hade jag som sagt inte.

Med Lillmyran hade jag mer skinn på näsan och sa vänligt men bestämt redan på inskrivningen att jag inte kommer amma så hon kan skriva ner det i min journal på en gång. Andra gången fick jag tabletter precis efter förlossningen som avstannade produktionen av mjölk. Superbra! Blev inte ifrågasatt en enda gång vilket var jätteskönt. Undrar fortfarande om det var tack vare att jag var några år äldre eller inte som alla respekterade mitt beslut.

Kan inte folk bara få vara dom mammor som man vill vara? Som man själv trivs med, som funkar för sig själv och sitt/sina barn? Dom mammor som är bra även om dom är mammalediga 5 månader (som i mitt fall med Apis), utan att få massa skuld och skam slängt i ansiktet?

Kan vi komma överens om det, att inte döma andra som är föräldrar på annat sätt än du själv? Bra ♥

DAGARNA SMÅFOLKET

EN LÖRDAG MED CIRKUSFAMILJEN

Jag la just märke till hur jag värdesätter småsaker och rutiner mycket, det ger mig någon slags trygghet. Bara en sån sak som att Lillebror alltid sitter runt hörnet vid kylen och äter ur sin matskål när jag kommer in i köket och genast springer ut, det är aldrig att det blir annorlunda. Det får mig att lé, att jag vet att han alltid gör likadant. Det trygga tisslandet och tasslandet från barnens loft på morgonen, hur dom med all omtanke försöker att hålla ut så jag ska få sova en liten stund till, min och kocken på jobbets konversation varje morgon om att han kokat ägg som finns i kylen om jag vill ha, det avviker aldrig från rutinen. Hur jag och barnen kokar té och tar med oss på bussen eller tåget i morgontrafiken samtidigt som vi pratar om allt mellan himmel & jord. Jag gillar sånt. Det var bara ett sidospår jag kom och tänka på nyss i köket..

Nu ska ni få se lite bilder från idag då vi var på Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova. Vi såg filmen En resa bland korallreven. Jag blev så otroligt sugen på att åka och snorkla/dyka i Papua, vilka fantastiska undervattensmiljöer! ♥ En liten kille simmade med massor av valhajar, häftigt värre. Det får helt enkelt bli en plupp på bucketlisten av resmål! Under utställningarna pratade vi lite om att jag simmat med sjöstjärnor, i korallrev och sett en kolibri på Vieques. Nästa gång ska barnen med på äventyr :) Nu känns dom stora nog att orka en längre flygning.

Man fick ett hjärtklistermärke att sätta vid något man gillade
extra mycket under utställningen, den lille snabelmusen fick mitt hjärta ♥

Nu har vi hällt upp lite mumsigt i skålar inför mello, tjejerna dansar runt framför tv’n och diskuterar vem som är bäst. Själv sitter man inne i helt andra saker, mello är väl inte riktigt min kopp av té om jag ska vara ärlig ;)

Godnatt!

DAGARNA SMÅFOLKET

RAPPORT HEMIFRÅN


Har långrandigt..

Det är så tråkigt att vara hemma med sjukt barn, tiden sniglar sig verkligen fram..

Lillmyran verkar må en smula bättre i alla fall (peppar peppar!), inte kräkts mer vilket är skönt men hon klagar på huvudvärk. Hon ligger på en madrass vid tv’n, jag kör tvättstuga och förbereder lite inlägg för veckan här i bloggen. Skulle behöva handla men vågar inte lämna Lillis när hon är sjuk, får vänta till pappa kommer hem med Apansson från skolan. Vad skulle jag göra utan honom då ett av barnen är sjuka? Apansson måste till skolan pga skolplikt och så vill jag inte att hon ska missa saker i onödan. Det är en bit till skolan härifrån så det är skönt när det löser sig som imorse. Tack pappa!

Nä, nu ringde påminnelsen om torktumlaren! Hörs.

Gå längst upp