Vet ni vad märkligt? Inatt kunde jag inte sova för att jag helt enkelt inte var tillräckligt trött och kunde inte komma ner i varv.. Kom då att tänka på att jag har tinnitus, HUR SJUKT tror ni inte det är att KOMMA PÅ det, alltså ha glömt det under säkert en månads tid? Känns helt underbart faktiskt jämfört med för två år sedan när jag fick det..

Jag kunde inte sova på nätterna, hade ständig ångest så fort jag hörde ljudet i örat när det var tyst, fick sova med tv på, kunde aldrig somna utan att K klappade på mig eller höll på med mitt hår, började gråta om jag vaknade mitt i natten och hörde ljudet, det var omöjligt att somna om, var livrädd att det skulle bli högre för i början varierade ljuden från hög pipton till dov baston och ”metall-såg-ljud”, ibland alla tre ljuden samtidigt i ett öra.. O nu tänker jag inte ens på det, så sjukt.. men underbart! :)

Trodde aldrig vintern 2012 att jag skulle orka leva med tinnitus, men se där, det gick ju det med.