Det värsta man kan göra är att googla symtom man har. Allt, och då menar jag verkligen allt slutar med cancer, även minsta lilla nageltrång. Sen sitter man (jag) där och har praktångesten från helvetet och känner att mina dagar är räknade och att jag kommer få lämna mina barn och aldrig se dom växa upp (läs hypokondri samt möjligtvis hysteri/dramaqueen).
Jag får aldrig nog utan ska plöja vidare från där jag oftast hamnar först, på 1177 – vårdguiden, in på alla forum jag kommer över, sväljer all information med hull & hår. Allt är sant just då och jag har väl liiite av det symtomet och om jag känner efter lite till har jag inte lite lite ont där? Där och då har jag ju cancer och allt annat jävligt man kan råka ut för här i livet.
Nu hade jag ett sånt, iof värre problem än nageltrång, men ändå, ett problem man alltid ska kolla upp tydligen så det var inte i onödan. Gick till doktorn idag för att få slut på den här gnagande, frätande, oron. Fick ett lugnande besked och nu är jag fjäderlätt igen, nollställd från cancern jag under en veckas tid burit på, i alla fall i mitt eget huvud..
Med detta måste jag reservera mig för att jag absolut inte bagatelliserar cancer. Är anhörig till flera som haft cancer så jag vet att det inte är något att skoja om. Safe:ar bara så ingen tar illa upp.
0
Känner igen det där, jag är dock bra på att undvika! haha! Frågar min mammagrupp istället (ett gäng sjuksystrar och allmänt kunniga kvínnor) & får oftast bra svar. Skriker alla ÅK IN! Så gör jag det!
Jo, det har jag med men litar inte på det ändå, hahaha.. :D
Känner också igen mig lite. Lätt att fastna i tankarna och inbilla sig symptom. skönt då att gå till doktorn och få bra besked.
Verkligen skönt att få motsatsen bekräftad :) Ha en fin dag!
Jag håller med! Googlar man symptom så slutar allt med att man har någon dödlig sjukdom.
Verkligen.. Bäst att försöka låta bli :)