Hej!
Hoppas ni mår okej och har haft en okej start på det nya året :)
Jag mår sådär just nu ärligt talat. Har inte insett hur viktig frihet är för mig då den funnits. Har smått panik över delar i pandemilagen och känner att om regeringen väljer att använda det tunga artilleriet i den så kommer jag inte veta var jag ska ta vägen riktigt.. Att begränsas att inte kunna röra sig fritt, finns inget värre jag kan tänka mig just nu. Är lite lite less på den här pandemin nu och hur livet blivit sen den kom.
Det som fått mig att hålla mig någorlunda över ytan är möjligheten till miljöombyte ibland, som i somras, att kunna träffa nån vän och ta en lunch eller ett glas i en bar på kvällen, kunna ta en fika, gå i affärer och kolla på saker, inspireras av något som museum osv. Stängs allt det här nu så.. vet jag inte. Museum är stängda sen någon månad nu men stäng inte allt.. snälla :(
På detta: vinter, ingen sol på veckor, ingen skola att gå till, dålig sömn osv.
Må uppfattas något egoistiskt och osolidariskt men man kan inte ALLTID tänka på alla andra. Man lever närmst sig själv och sina känslor.
Sen måste jag också lära mig att inte åka till sjukhuset innan benet är brutet så att säga.. Ibland lättare sagt än gjort :)
Varsågod för muntert inlägg haha.. Men jag älskar att leva så enorm mycket, är oftast glad och väldigt tacksam för väldigt små saker som en solig dag, MEN även jag når en gräns.
8
Lämna ett svar