Tänker väldigt mycket just nu.
Kanske är det tiden på året, eller så är det min ålder, eller en del förändringar senaste tiden i mitt liv som väckt alla tankar. Kanske kommer jag och sparkar upp en vidöppen dörr men..
Undrar mycket just nu om varaktig kärlek finns. Om kärlek finns alls nu för tiden då det verkar vara en slit & släng-bekräftelse-kultur kring det med tanke på alla dating-appar som finns? Har den alltid sett ut så här men nu bara flyttat in i en app och har jag kanske varit naiv innan?
Ingen orkar stanna i något och ge det en chans, man ska vidare till nästa och kan ju hitta någon liiiite bättre, är det inte känslan hos er med? Ingen känns trogen i långa loppet nu för tiden utan folk är ständigt på jakt, likear andras bilder med mer undermening än bara just en oskyldig like, slidear in i andras DM trots att man är gift, ghostar så fort intresse visas osv.
Har jag helt tappat tron och hoppet kanske? Kan det verkligen vara så illa? Jag vill inte tro det. Eftersom jag själv inte är sån och verkligen, VERKLIGEN iaf trott på kärlek, kan det då inte finnas folk som jag, som faktiskt fortfarande vill vara med SIN person livet ut? Det måste finnas, vill inte tro annat ♥
Psst.. såg i efterhand att jag typ skrivit samma inlägg för fyra år sen.. så ja, inget har väl ändrats I guess..
0
Jag tror absolut på äkta kärlek som varar! Jag är tokkär i min sambo fortfarande trots att vi lever i en kaotisk bonusfamilj. Men vi gör det tillsammans. Litar till 100 % att han aldrig skulle svika mig och vet att jag aldrig skulle göra det mot honom. Vi har fortfarande datenights och trivs så otroligt bra bara i varandras sällskap. Men ja, självklart har vi också jobbiga perioder, men skulle aldrig ge upp för det för jag VET hur bra vi är för varandra. Och oftast är det bra, och då är det riktigt bra! Så fortsätt tro! Vad är vitsen annars? 😊
Skönt 😊 Känns som såna förhållanden är sällsynta, så det ska ni hålla hårt i. Har också tänkt att jag levt lyckligt till jag sedan fått reda på motsatsen. Vitsen i så fall, om man gett upp tron på det hela efter ett antal kraschade relationer, är väl att inse att man hellre lever ensam än att bli bedragen eller sviken. Eller att nöja sig bara för att inte va ensam.