JANUARI.
Nu hade jag sista terminen kvar på min utbildning till florist. Vi hade ett begravningsprojekt och jag gjorde det jag blev mest nöjd med under hela utbildningen, en vegetativ kistdekoration som skulle påminna om en skogsdunge.
Jag beskökte Dubai för första (och sista?) gången. Tyckte ändå det var helt okej då min kropp ville ha sol & bad, även om man mestadels behöver åka taxi överallt mellan saker. Kändes inte enbart som betong och stad. Däremot finns det saker som jag kan känna i efterhand som man inte bör stödja genom att åka dit så det blir nog enda gången jag åkte dit.
FEBRUARI.
Då tog jag med mig väskan och åkte till Rom. Minns att det var över 20 grader redan då och jag satt på uteservering i linne. Otroligt skönt redan i februari att få en liten försmak av vår ♥ Tog även tåget till Florens, där hade jag aldrig varit innan. Minns att jag åt en otroligt god laxpasta på ett torg och att det blommade superfina anemoner på gräsmattan vid Boboli gardens :)
Eftersom det inte kom snö till jul så smällde det ju såklart till med rejält med snö. Minns att jag ändå, trots ständig snöångest, tyckte det var ganska så fint ändå när det väl la sig på träden utanför :)
MARS.
Här började solen komma tillbaka. Den där skarpa marssolen som man stundtals kunde sitta ute i och fika. En del träd började redan blomma och hela mitt hjärta blev lyckligt. Minns att jag som vanligt började plantera alla sticklingar jag tagit under hösten. Började planera balkongen inför våren. Det är en härlig tid när man får en känsla av vår ♥
APRIL.
Jag fortsatte med växterna här hemma. Alla fönster svämmade över av småkrukor och vaser.
Jag började jobba lite helger hos Sandra på Pom Pom. Hon hade otroligt fina blommor inne hela tiden så det var väldigt tacksamt när man ville göra fina buketter :) Denna minns jag att jag blev väldigt nöjd med.
Årets rosépremiär ägde rum på balkongen. Man började kunna sitta ute lite på kvällarna och mysa. Det här är den absolut bästa tiden på året, när allt är nytt.
Färdigbakad florist och det firades ju såklart! :) Skulle sakna klassen massor, många fantastiska människor. Fick en vän för livet i Johanna, kommer alltid vara glad att våra vägar korsades genom utbildningen! ♥ Dig.
MAJ.
Jag besökte ett blommande New York för första gången. I början förstod jag inte alls vad alla var så kära i, men i slutet av resan ville jag inte åka hem, jag var fast ♥ SAS hade strejk så vi blev kvar några dagar extra, helt okej! :)
JUNI.
Jag var tillbaka på Nordea igen efter många år. Den här gången jobbade jag med kravprocessen. Mycket att lära mig och minns att jag tyckte det var superjobbigt för det var väldans svåra saker och väldigt stora beslut gentemot företag. Fick lite ångest av det men lärde mig väl till slut ändå. Träffade Mika och vi hade väldans roligt även om vi jobbade sommar :)
Jag satt utanför en mack vid Thorildsplan, pratade med mamma och hon avslutade vårt samtal med att säga att senaste mammografin visat på något främmande och att hon var kallad att komma tillbaka genast. Väldigt jobbig tid efter alla prover var tagna då vi inte visste om det var cancer, jag skrev då:
”Bara att snudda vid själva tanken på att min mamma skulle bli sjuk i cancer gör mig illamående. Min starka fina mammis. Tankar swishar förbi där jag tänker på det värsta i några sekunder. Bryter till hopp, tvingar mig själv att tänka hoppfullt, faller ner i oro och förtvivlan. Panik. Vill ju att hon har hoppet uppe och inte oroar sig i onödan till vi vet mer. Förstår om hon oroar sig, för det gör jag. Oroar ihjäl mig snart. Vill veta men ändå inte. Vet inte hur jag skulle orka med ett sånt besked.”
JULI.
”Skriver till henne som svar i ett sms; ”Få inte panik OM dom är maligna. Finns som sagt superbra chanser till att bli helt frisk idag. Även om jag förstår oron. Kan ju vara godartat med”. Kan inte göra annat mamma. Förlåt. Jag är livrädd. Sitter och lipar i panik här i köket. Vill inte vika mig och bekräfta din oro.
Försöker intala mig själv att det ändå KAN finnas en chans att det inte är cancer, för chansen finns fortfarande till svaret kommer nästa vecka. Kommer aldrig gnälla någonsin igen, bara det visar sig vara godartat. Fan. Aldrig varit så här rädd.”
Efter det kraschade jag totalt, men var tvungen att fortsätta med livet, gå till jobbet, ta hand om barn. Samtidigt som jag dog inuti. Aldrig känt såna känslor i hela mitt liv som då. Varit med om jobbiga saker i livet, men den 10 juli, då jag följde med mamma till läkaren och hon fick beskedet om att hon har cancer, drev fram saker i mig som kändes utomkroppsliga. Jag blev först inte ledsen utan OTROLIGT arg. Hela kroppen värkte. Oron åt upp mig. Sorgen. Min mamma..
AUGUSTI.
Jag fyllde i en intresseanmälan att veta mer om en utbildning jag trodde var ouppnåelig, grafisk design & reklam. En utbildning alla mina vänner hela tiden sagt att jag MÅSTE besöka. Rektorn ringde efter knappt en timme och bad mig skicka in arbetsprover till honom vilket jag gjorde. Dagen efter blev jag inkallad på intervju. Sen var det några dagars väntan innan jag fick besked om att jag kommit in! Skulle livet få vara lite lite fint nu eller?
Hade supersvårt att hitta kreativiteten eftersom jag mådde så otroligt dåligt både över mammas cancer men också att Emma började bli riktigt dålig nu. Ville bara sjukskriva mig och grina hela dagarna men det hade jag inte tid med, jag hade ju fått världens chans med denna utbildning? Det var en jobbig start att försöka hänga med men samtidigt vara helt förstörd inombords..
SEPTEMBER.
Dagen innan min födelsedag, 2 september, skrev jag följande:
”I eftermiddags efter en lång kamp så orkade Emmis lilla kropp inte mer. Hon somnade in med sin hand i min, omgiven av enormt mycket kärlek. Tack snälla M & M för att ni mitt i all den bottenlösa sorgen även tröstade mig under tiden Emmis gick vidare in i evigheten. Ni har för alltid mitt stöd och min hjälp.”
Efter år tillsammans, kämpande, mellan hopp & förtvivlan fanns inte lilla Emma mer. Trodde aldrig den dagen skulle komma.
18 september var Emmas begravning. Jag hade fått den stora äran att göra några dekorationer till henne, bland annat den urnan vilade i. Svåra känslor att hantera under ceremonin, kändes som mitt huvud skulle sprängas av tårarna..
OKTOBER.
Mamma hade börjat med cellgifter och jag klippte av hennes hår. Nu bestämde jag att det inte fanns något annat val än att spöa den här jävla cancern. Vi provade peruker tillsammans men mamma valde ändå till slut att köra på turban istället, perukerna såg så otroligt fejk ut.
Minns att oktober var ganska fin, solig och ganska varm. Promenerade till skolan nästan varje dag för det fortfarande var så himla fint väder. Sånt gillar jag ju :)
NOVEMBER.
Jobbade stenhårt på att komma in i programmen vi använder i skolan. Började nöta Illustrator och kom en liten liten bit på vägen i alla fall och började förstå hur programmet var uppbyggt i olika banor.
DECEMBER.
Ja, vi är ju i December just nu så det blir kanske en liten upprepning då detta precis bloggats om.. ;) Då åkte jag i alla fall tillbaka till New York igen, hade en superresa!
Jag har känt mig kreativ den här månaden, både fotografiskt och grafiskt. Under December kändes det som jag fick tillbaka lite livsglädje och kan se fram emot 2020, känns som det året har mycket bra att ge! Tror på nästa år ♥ Kommer bland annat köpa en ny egen lägenhet :) o det känns pirrigt och stort att flytta. Mitt liv kommer se annorlunda ut nästa år.
Ser fram emot att lämna ett riktigt skitår och gå in i nästa! :)
