Godmorgon godingarna!
Det känns så märkligt att skriva som vanligt på ett tangentbord, har nämligen kapat av mina superlånga naglar. Ska se hur jag trivs med det eller om dom får växa ut under våren igen.. Just nu känns det som jag har kapat en del av mina fingrar ;)
Jag tänkte kicka igång en liten årsresumé. Tänker alltid att jag haft ett lite bättre år förra året till jag verkligen sätter mig för att kika igenom bloggen under året som gått. Tror jag varit med om ganska mycket fint även detta år nämligen. Here we go..
Nyss hemkommen från Puerto Rico, solen, stränderna och djungeln, jag hade någon slags ny energi.
Januari, jag bodde i början av året fortfarande kvar i min lilla lägenhet på Kungsholmen. Även om den var liten så älskade jag den ändå, bortsett från att den inte låg på söder där mitt hjärta finns. Minns att jag mös mycket med tända ljus, mysiga middagar och långa helgfrukostar. Även barnen älskade denna lägenhet.
Det känns som Februari var en unn-månad. Många matbilder, någon hotellnatt och lite häng med folk på restauranger runt om i stan. Precis som jag vill ha det med andra ord :)
Längtade som vanligt efter våren men det var ju ändå en liten stund kvar..
I mars började det kännas som man kunde känna våren börja komma. Solen sken en hel del och det blev en del utefikande. Gick varje söndag i mars för att äta bagels på bagelstället bakom skrapan här på söder. Nästan alla söndagar var det sol minns jag så vi satt ute.
Vi köpte lägenhet och började planera inför flytten som skulle ske i juni. Mycket skulle införskaffas och en del skulle sorteras ut sen förut. Vi skulle för första gången bo ihop även om vi bott hos varandra mer eller mindre fast i varsina egna lägenheter. Minns att jag gick mycket på second hand, hittade massor av fina saker som jag ville ta med mig till nya lägenheten, skålar, tallrikar, prydnadsprylar och annat.
Apansson fyllde 9 år och kändes superstor helt plötsligt, nästa gång skulle hon fylla tvåsiffrigt!
Det var en härlig månad!
Med april kom mina favvoblommor, pionerna. Det är något speciellt när dom första syns i butikerna tycker jag, då är sommaren inte långt borta :) Köpte såklart hem en hel del pioner under april månad.
April var även månaden då jag sålde min lägenhet. Det kändes skönt att ha fått den såld minns jag då vi hade köpt innan vi sålde. Tror lägenheten blev någon sorts övernattningslägenhet för en som jobbar lite här i Stockholm då och då. Vi spenderade den mesta av tiden hemma hos P för han hade inte börjat packa än. Min lägenhet var redan nedpackad och klar för utflytt.
I april skulle även en av dom läskigaste saker jag och Apis varit med om inträffa. Jag hade precis kommit för att hämta Apis i skolan då jag möter hennes pappa utanför, undrar om han tagit fel på dag när han svarar att han ska på utvecklingssamtal. Jag sa att jag och Apansson hade lite brådis för vi skulle in till Åhléns city för att köpa lite vårkläder. Pappa B säger då att ”- Åh nej, du slipper inte, kom nu..” varpå jag och Apis följer med upp på utvecklingssamtalet. När vi kommer ut har jag massor av missade samtal och sms. Ringer upp min syster som inte svarar. Kollar nyheterna på telefonen och läser om att en lastbil kört ner längs med hela Drottninggatan och avslutat sin färd rakt in i ett skyltfönster på Åhléns city. Pappa B kör oss till en buss som går för det var avspärrningar överallt. Kommer upp med bussen till Zinkensdamm, där sitter folk och gråter, Apansson får panik och börjar gråta när någon skriker ”- DET SKJUTS VID FRIDHEMSPLAN!!!”, det var just dit vi var på väg för att ta oss hem. Jag fick också panik och vi slängde oss av. Folk gick runt överallt på gatorna och såg sig om, några sprang. Den känslan att inte veta hur omfattande, och var nästa sak skulle ske, gjorde att även jag fick panik. Vi tog bakgator hem till P istället. När vi väl var inne i lägenheten bröt både jag och Apis ihop och storgrät, kramades och försökte ringa alla vi kände för att se om dom var okej och även meddela att även vi var. Maktlösheten att inte kunna skydda sitt barn om något skulle hänt där och då är bland det läskigaste känslor jag känt. Någon dag efter gick vi ner och lämnade blommor och ett kort som Apis skrivit till en polis. Stan hade aldrig känts så öde och tyst förut.
Nu hade Maj äntligen kommit, min månad på året. Allt blommade, även jag! Många mysiga promenader på kvällarna efter jobbet, hängde nere vid Tanto, promenerade längs med vattnet och hängde på P’s balkong hela tiden. Söder började vakna till liv och snart var det dags att flytta in!
Vi hade picknick med barnen mer än vi åt hemma, styrde ihop med kompisar men även själva.
Maj var mestadels en varm månad. Kändes som sommar redan då.
Juni, nu var sommaren här! Vi flyttade in i lägenheten, det jag älskade mest på en gång var balkongen, där ute hängde jag hela tiden efter jobbet till solen gick ner.
Juni var även månaden där jag skulle få besöka Amalfikusten i Italien, ett av mina drömresmål här i livet! Vi tog med oss Apansson bara då Lillmyran hellre ville var hemma i Sverige hos sin farmor på Öland. Bilade ner från Rom till Positano. Jag minns hur åksjuk jag var när vi väl kom fram till hotellet, mådde så illa så hela världen gungade, serpentinvägarna gör sitt.. ;) Dagen efter vaknade jag och öppnade upp gardinerna vid balkongdörren, VILKEN UTSIKT! Minns att jag tänkte att det här inte kan vara sant och att jag antagligen aldrig kommer äta en frukost till i hela mitt liv med en utsikten, haha.. :) Väldigt fint väder hela vår vistelse, speciellt dagen på Capri, varmt och så skönt! Dit vill jag åka igen, en otroligt vacker ö. Jag tror Apansson fick ett minne för livet med den här resan, hon pratar fortfarande stolt om att hon varit i Italien så fort det kommer på tal ♥
I Juli besökte jag Köpenhamn tillsammans med en kompis. Det var verkligen en resa som skulle få mig att leva upp lite! Vi cyklade runt i Köpenhamn, besökte Christiania för första gången, käkade lite vid Nyhavn, åkte ut till Själlands udde och badade en hel dag, gick på olika barer och besökte även botaniska trädgården. Jag hade verkligen så himla roligt på den här resan, kände till och med ett sånt där livspirr i bröstet minns jag när vi susade längs vägen från Själlands udde i vår cab, ni vet när det pirrar till och känns lite som att ”det är så himla skönt att leva”. Fint minne ♥
Minns att jag varit jagad av jobbet mer eller mindre hela sommaren men någon gång i Augusti precis innan jag skulle börja jobba efter semestern hände något i mig. Kände någonstans att jag fick nog. Hade nog redan långsamt bestämt mig över sommaren att det inte var så jag ville leva mitt liv, jag ville göra något annat. Försökte ändå slappna av och åka till landet på kvällarna, basta och vägra sommarens avslut.
Köpte en cykel för jag fått sån himla lust att cykla efter resan till Köpenhamn. Det var första gången i livet jag köpte en ny cykel med exakt den utrustning jag ville ha. Den har använts flitigt ända fram till för en vecka sedan (december).
Barnen och jag hängde mycket ute på Niklas landställe tillsammans med hans barn. Dom gick jättebra ihop och det var kul att se barnen ha så roligt! Vi styrde upp spontankräftskiva, åkte båt, lekte hemma hos varandra och hade det gött. Barnen hade hittat några fina nya vänner :)
I augusti bestämde jag mig för att ta hand om lille Astor, ångrar det inte en sekund även om jag inte skulle ha tre katter igen utan bara två.. Så kan det gå.
Jag fick den fina nyheten att jag ska bli moster igen! Lilla My skulle få en lillasyster och mina barn en till efterlängtad kusin ♥
Nu hade min månad kommit, månaden då jag fyllde 32 år, September.
I September plockade jag solrosor för första gången i mitt liv ute på ett fält. Åkte mycket båt, körde båt och såg till att verkligen förlänga sommaren jag krampaktigt inte ville släppa taget om, vägrade hösten.
Jag sa upp mig när Oktober kom. Hade bestämt mig för att söka jobb som jag ville syssla med och kunde inte ta mer kaos hos den arbetsgivare jag hade, hade redan försökt var kaospilot där i över tre år.
Reste iväg till Barcelona och Sitges för första gången i mitt liv. Det var skönt att få lite värme nu när hösten kommit till sverige. Sitta nere vid stranden med en smoothie i handen och låta solen värma ansiktet kändes helt priceless då.
När November kom så började jag skära ner lite på tempot, tänkte att det var dags att ta hand om sig själv lite. Började gå i KBT, ändra en del saker i mitt liv som kändes som att det tog mer än det gav. Kände mig energilös och trött. Det hade varit en tung höst på många sätt privat med mycket som hänt och fortfarande hände hela tiden, kändes inte som allt ont skulle ta slut någon gång.
Första snön kom och det kändes ändå helt okej att det kom lite ljus under dagarna.
Nu hade årets sista månad redan kommit, December. Fortfarande hände en del saker och jag kunde inte riktigt få ro. Försökte pynta hemma inför jul men stressen att massor av andra saker hängde över mig gjorde att jag ändå kände mig lite stressad.
Sa hejdå till en fin människa som inte längre finns hos oss, kände åter igen hur skört livet är och påmindes verkligen om att leva, att små saker inte får spela för stor roll i ens liv för att det här är det liv jag har, just nu, inte sen.
När jag ser tillbaka på det här året så har det såklart mestadels varit väldigt fint och bra! En del tråkiga saker har hänt men någonstans måste man väl sätta punk och gå vidare för att inte förbittras. Nästa år är jag övertygad om att det kommer bli bra, förhoppningsvis mindre kaos runt saker och jag kommer ta med mig en hel del självinsikter och en tro på en nystart starkare än någonsin. Det här året som var kändes som förändringarnas år, det kommer bli bra ♥
